söndermarken jagar mig, men jag är inte där.

Så som himlen ser ut
en tisdag över skolans
kommunala korridorer
Klockan fyra i oktober
Strax innan det mörknar
och det luktar från bespisningen
av halvhjärtad husmanskost
och löven ligger klistrade
mot marken.
Gråvita skyar
Tandläkarväder
Nån grävmaskin som sliter upp
en cykelväg vid fotbollsplan
Och nyponbuskar, nyponbuskar
Hela vägen nyponbuskar
ser jag när jag blundar
och nånstans där så blev jag
den jag är nu.
Jag ser gitarren i butiken
Symbolen för att skolka
Sagan om ett uppror
Drömmen om en högre höjd
Ett sjörövarskepp
som blåser rätt in i Los Angeles
Och stjärnorna som glittrar
Och ingen jävel når mig
nånsin mera..

Lasse och jag sjunger in vintern. December står för dörren, men först ska vi väl njuta av Novembermörkret? Det är ju faktiskt bara November en gång om året. Inte riktigt jul, inte riktigt vinter, men nästan. Inga julljus, inget nytt år, långt till sommaren, långt till ljuset. Måste passa på.
Lyssna på Lasse, lyssna på Kent, lyssna på Håkans tidigaste album. Passa på nu.
Och förihelvete: lyssna på Johnny Flynn!
Kommentarer
Trackback